Utgången film och några nya perspektiv

Hej där,

Lång tid sedan vi sågs.

Bilderna är från den här sommaren. Ursprungligen skrev jag den här texten för en tid sedan, men en flytt från vår gamla lägenhet till ett hus här i Umeå kom ivägen. Så. Jag vill bara meddela att jag är tillbaka idag. Jag är också tillbaka idag efter en ganska besviken dag ute. Jag hade konceptet klart, idéerna fanns klara och utrustningen helt inställd för en dag ute i nyfallen snö. Resultatet blev inte en enda exponerad bild med min Linhof. Men vad sjutton, så är det ibland. Inte ge upp Andreas.

Så jag känner att det är dags att dela med mig av några tankar. Vad är nytt då? Jo, jag har äntligen skaffat mig en kyl.

En kyl är inte det något alla har? kan någon fråga. Och, ja, jag skulle gissa att de flesta har en kyl hemma för mejeriprodukter och sådant, inklusive jag själv. Men det jag nu har, som jag inte hade tidigare, är en dedikerad kyl för ordentlig filmförvaring. Detta är något som borde ha gjorts för länge sedan, och jag är glad att säga att detta är nu äntligen ordnat.

Jag tänkte på lagret av färsk och gammal film som jag har. Bladfilm, direktfilm (Polaroid-typ av film) och en hel del utgången mellanformatfilm (120 format). Dessutom flera runda metallbehållare med svartvit Orwo 35 mm bulkfilm (30 m rå längd) som gick ut år 1991. Nu undrar jag var min bulkfilmsladdare kan vara någonstans...

En sak som måste beaktas när man fotograferar med utgången film är att känsligheten sjunker med tiden. En tumregel är att lägga till ett steg i exponering per decennium. Så, i det här fallet, när jag ville testa en omgång Kodak Ektacolor Gold II 160 Professional som gick ut i februari 1996, var jag tvungen att gissa den nya sannolika känsligheten hos filmen. En film som gick ut för cirka 25 år sedan skulle kompenseras med minst plus 2,5 steg. Och med tanke på att detta ursprungligen är en ISO 160-film bör den nu exponeras som om det vore en ISO 25 - 32-film. Jag beslutade mig dock för att inte gå så långt utan nöjde mig med plus 2 steg som en grundinställning. Alltså ställde jag in min ljusmätare på ISO 40 och utgick därifrån. Bra att ha både “hängslen och livrem” ibland.

I det här fallet fanns det också en handskriven varning på den ursprungliga filmförpackningen som gjordes för flera år sedan att den här omgången var något slöjad. Den varningen gjordes i sin tur långt efter att filmen hade gått ut. När jag tänkte på det kom jag ihåg att jag fick rimligt bra exponeringar, men något slöjade negativ, med min Hasselblad vid den tiden utan att jag kompenserade för filmens ålder. Kanske är den här filmtypen inte var så känslig för åldrandet som man skulle kunna tro. Hur som helst, det var anledningen till att inte gå hela vägen till plus 2,5 steg som en baslinje.

Det skulle vara så trevligt om jag kunde använda mitt gamla lager i några av mina pågående projekt. Först, innan jag fick min mycket omnämnda kyl, trodde jag att mitt gamla lager var förlorat. Men nu, efter att ha sett resultaten av mitt första test, är jag hoppfull. Ja, filmen är lite slöjad, men med tanke på att den gick ut för cirka 25 år sedan måste jag säga att resultatet är bra.

Ju mer jag tänkte på all min utgångna 120 film desto mer inspirerad kände jag mig att prova den i panoramafotografering. Jag ville använda min 4x5" Linhof Master Technika. Det enda problemet var att jag inte hade en filmhållare för mellanformatfilm att använda i min storformatskamera. Lite detektivarbete senare spårade jag upp en Sinar Panorama. Det är en storformatsfilmhållare som ger 6x12 cm negativ. Inte för den svaghjärtade att ladda och använda, men när allt är inställt går den som en klocka.

Jag tänkte att det kunde vara kul att dela med mig av några av de första testresultaten med den här konfigurationen.

En utgången (1996) filmrulle av den utgångna Kodak Ektacolor Gold Professional bredvid Sinar 6x12 filmhållare och manual.

Min Linhof Master Technika med Sinar Panorama 6x12 filmhållaren monterad.

Klar för att visa negativen på ljusbordet.

Närbild av några av de exponerade Kodak GPF-negativen med lite ljusläckage på filmrullen under laddnings- eller urladdningsproceduren.

Slöjade negativ. Men med exponeringskompensation har de fortfarande tillräckligt med dynamiskt omfång. Mitt mål är att så småningom göra bra skanningar.

En testskanning med flatbäddsskanner och lite efterredigering i Photoshop för att få en känsla för vad som kan göras. Bilden visar en klippvägg på kanten av en kalhygge några kilometer väster om Junsele.